Effektiva kompletterande vårdformer kan bota bröstcancer men skapar lätt benskörhet och förtida klimakterium. Motion däremot påverkar hälsan på många sätt, bl.a. motverkar den osteoporos. Kan möjligtvis också cancerpatienter ha nytta av motion?

Nu efterlyses klara besked om motionens inverkan på bröstcancerpatienters välmående och på de skadliga biverkningarna av medicineringen. En undersökning inleds våren 2005, resultat är att vänta i slutet av decenniet.

Jag började intressera mig för motionens möjligheter i vården av cancerpatienter när jag forskade i bisfosonater, som används i medicineringen av både osteoporos och cancermetastaser. Via forskningen har jag utrett de skador som uppstår i samband med kompletterande vård av bröstcancer, främst benskörhet, berättar onkologen, med.dr Tiina Saarto.

Tillsammans med professor Carl Blomqvist, som arbetar vid Helsingfors och Uppsala universitet, fick Saarto Cancerstiftelsens stora stipendium på 200 000 euro för att forska i sambandet mellan motion och cancer. Undersökningen görs i samarbete med UKK-institutet.

Tiina Saarto berättar att hon har funderat över forskningstemat i fem år. Hon menar att medicineringen av de bieffekter som vården av bröstcancerpatienter för med sig, såsom benskörhet och klimakteriebesvär, inte är problemfri. Nya mediciner har sina egna bieffekter. På det här sättet hamnar man lätt in i ett ekorrhjul som blir dyrt också för samhället.

Om det vore möjligt att korrigera skadorna med hjälp av motion kunde det ge patienterna en behagligare och helare vård, samtidigt som det blev billigare för samhället.

I forskningens förstadium deltar 600 bröstcancerpatienter, av vilka hälften är kontrollgrupp. Troligen blir de deltagarna fler i ett senare skede.

Osteoporos problem nummer ett (fortsättning)