Den medicinska, dvs. kompletterande vård som ges efter en operation, har visat sig orsaka klimakterieliknande biverkningar. Mest uppmärksamhet har man fäst vid osteoporos, alltså benskörhet. Också ökade halter av fetthalten i blodet, svettning, värmevallnongar, viktökning och trötthet är vanliga. Depression är också en vanlig följd av sjukdom och tung vård.

Medicinerna har blivit bättre och de flesta andra besvär som förorsakas av vården har minskat, men benskörheten har blivit allt vanligare. Det här är vårt främsta problem, motiverar Tiina Saarto.
Hur är det då med livskvaliteten? Saarto menar att motionen kunde vara ett svar även på frågan om hur man ska anpassa sig till ett normalt liv igen, efter sjukdomen.

För unga bröstcancerpatienter är de klimakteriebesvär som följer på vården ett stort problem. De svettas, är sömnlösa och humöret svänger. De problem som har med kvinnligheten att göra är deprimerande, bröstet är opererat, håret borta och vikten ökar. Vi vet att motion inverkar positivt på alla de här problemen.

Lättare i grupp (fortsättning)